Dom senaste veckorna har som sagt varit en svår tid, med två stora olyckor här hema som har gjort att den sista veckan har man varit mycket chockad. Så vi är knappast igång som min önskan va. Värst av allt va att min lille älskade pojke fick va med om en sådant trauma. Enbart 3 år. Har nog aldrig varit så rädd i hela mitt liv förstod direkt att det va allvarligt när han fick sparken av Cheenell. Sprang hela vägen hem med han i famnen skrek åt min sambo när vi väl mötet att ring till ambulansen fort NU! han blev matt fort ambulansen kom inom 20min. illfart in till Höglandssjukhuset Eksjö. In på ett rum med fullt med folk, då brast allt tårarna bara föll kroppen skakade. Möte en mycket bra sjuksköterska om jag bara visste ditt namn skulle jag vilja ge dig en stor varmande kram full av känslor, TACK. Vi åkte snabbt till röngen sen till fick vi ett rum. Läkaren kommer in o berättar att Jespers mjälte är klyven o va i två delar. Trodde mitt hjärta stannade visste ju inte vad mjälten har för funktion för kroppen. In på operation snabbt för han va så pass påverkad, på med mössa o förkläde hjärtat dunkar så jag tror huvudet ska sprängas. Vi fick vara med en stund tills han va klar för operation Medans läkaren gjorde sitt arbete så fick jag o Benny komma till anhörigrummet o bara vänta....... Efter några timmar så kom en sköterska o även läkaren o berättade att allt hade gått riktigt bra o Jesper kommer bli bra. I den stunden tänkte jag att jag aldrig ska önska mig något annat att just detta att vår fine pojk överlevde o kan leva som alla andra grabbar. Vi fick va i två dagar på iva o blev förflyttades sen vidare till Jönköping för eftervård. Jeppe piggade på sig snabbt så redan onsdag eftermiddag blev vi utskriva efter två vacinationer för hjärnhinneinflammation lunginflammation o blodförgiftning. Den lyckligaste dagen i mitt liv. Nu är han som vanligt igen cycklar som en galning har 3-års trots som alla andra. I framtiden så får barnen aldrig va med när vi leder hästarna till o ifrån hagarna, han kommer alltid ledas med träns det är nästan 1 km upp till hagen.
Två veckor efter olyckan kände jag mig redo nästan förlåtit o va sugen på att komma igång. Red på åkern tränade lite mjukgörande han va väldigt fin o koncentrerad på mig då snubblar han på en sten han rammlar på knäna o går länge o snubblar fram släpper tyglarna helt sitter blixtstilla för inte störa han mer rätt som det va när han väl får ordning på sina framben så blir han lite busig o skickar mig rätt upp o springer sen åt sidan jag mitt nöt håller kvar tyglarna så han blir tvungen att komma iemot mig igen slår i backen o tänker Yes det gjorde inte ont men vad ska hästen ta vägen han blir tvungen att göra ett stort språng över mig o råkar träffa mig först i huvudet sen munnen o bröstet. Han trampar aldrig på mig utan får nog bara en ordetlig tasch så det bara knakar i munnen. Släpper tyglarna o ligger kvar på marken några sekunder sen reser jag mig upp vänder på huvudet o ser pållen springa i rasande fart det ända jag har i huvudet "var är tyglarna"! men dom låg fortfarande kvar runt halsen, reser mig upp o går till grannen vill inte gå hem o visa barnen vet ju ej hur illa det ser ut. Men dom ringer efter min sambo så han kommer upp. Resa till jönköping fick ligga 3,5 timme i tandläkar stolen har klarat mig jävligt bra kunde ha gått mycket värre. Cheenell blev omhänder tagen av grannen han hade klarat sig utan några skador han hade sprungit ända hem till hagen stackarn. Han va nog lika chockad han. Framtanden flög ut en va spräckt så den fick han plocka ut. En lång resa på 1-2 år innan munnen är som vanligt igen är väldigt tacksam för min olycksfall försäkring som kommer troligtvis täcka allt. Glöm inte att titta vad ni har för försäkringar vad dom täcker annas kan man stå där sen med en försäkring som kasnke bara täcker 50%. Men efter allt som har hänt så har jag ändå ett visst sug efter att bara få komma igång igen. Rida å träna till tävlingen i sept, som jag verkigen ska åka på tandalös o jävlig men det får man bjuda på!!! I helgen kommer Cheenell att åka hem från sommarbetet då ska vi börja om å bygga upp varandras förtroende igen för det finns i mitt hjärta o själ en stor varm kärlek som har svalnat lite men kommer nog bli varmare o varmare igen :D Va rädd om er o tänk så mycket säkerhet som ni bara kan. Rid alltid med hjälm "visst nu får jag köpa en ny hjälm" men hur kunde denna olckan ha varit om jag inte hade haft hjälmen det vet man inte!!! Kanske mycket allvarligare eller kanske inte ?????!!!!!! Man kan man inte skydda sig mot allt men en viss del.
